Nya lågor att släcka i Ljusdals kommun.
När eldslågorna nu slutat slicka kommunhuset i Ljusdal, finns det tydligen andra lågor att släcka, nog så farliga!
Enligt vad jag läser i LjP (12/10) har förre socialchefen, som fråntogs sin befattning för två månader sedan, ännu inte fått besked om sin framtid. Hon har bibehållen lön, vilket väl rimligen tyder på, att hon inte begått något tjänstefel. Det verkar snarare vara så, att hon kritiserat den politiska ledningen, som tagit illa vid sig. Det må vara olämpligt eller inte, men yttrandefriheten är en demokratisk rättighet! Eller som Mahatma Gandhi sa: "Frihet är inte värd att ha, om den inte innebär frihet att ha fel." Därmed inte sagt att den sparkade socialchefen hade fel, för det vet jag inte. Men demokrati och yttrandefrihet, som hör intimt samman, ska vi vara rädda om!
Att kommunchefen, som inom parentes tillsattes av kommunstyrelsen i Ljusdal under starkt fackligt motstånd i tvivlet på hans kompetens, själv sparkats med omedelbar verkan från jobbet som kulturchef i Västra Götaland, nu åtagit sig att sköta bägge uppgifterna - både som kommunchef och som socialchef i Ljusdal - säger en del om hans uppfattning om sin egen kompetens. Det kommer att bli jättekul, tyckte han! Men vad säger kommunallagen?
Här bör inskjutas att ingen av övriga tjänstemän inom socialförvaltningen tackat ja till erbjudandet att ta över tjänsten efter den sparkade socialchefen. Frågan är om överhud taget någon med kännedom om klimatet i Ljusdal vill söka jobbet som socialchef. Det är nog dags för politikerna att börjar närma sig verkligheten!
Nåja. Han fick behålla sin lön i Götaland under ett och ett halvt år att läggas till sin lön i Ljusdal, summa summarum snäppet över statministerns lön! Statsministern har själv uppgivit i en tv-intervju att han tjänar 150 000 i månaden. Men kommunchefens lön gäller alltså bara under futtiga arton månader. Sedan får han nöja sig med den betydligt blygsammare lönen i Ljusdal. Han har lång väg till jobbet, kommun-chefen. Han bor i Göteborg. Det är kanske tryggast så. Man ska hålla reträtten öppen. Men där har han förstås inget jobb. Här har han två - än så länge.
Sammanfattningsvis kan jag inte uppfatta situationen på annat sätt, än att den avsatte socialchefen går hemma i väntan på ett annat arbete inom kommunen. Problemet är bara att det arbetet inte finns! Att kommunchefen dessutom inte har mer empati för en anställd än att han inte ens vet hur hon mår i den uppkomna situationen, är för mig häpnadsväckande.
Det handlar om en arbetskollega, en människa med kropp och själ, men kommunchefen vet inte hur hon mår...
En chef ska lyssna, samtala, diskutera, överlägga och lyssna igen på dem, som kommer att bli beroende av förslaget, innan det klubbas. Det är att förankra beslutet!
Lennart Gunhamre
